jagochelin

En blogg om precis ingenting.
Om att tänka fram och tillbaka och koppla det till allt som man borde. Saker som borde göras och vara klara nu.
Sånt som egentligen bara måste ta slut. Och det är precis det jag inte gör, och det tar aldrig slut.
Istället vet jag inte vad jag gör.. men jag lyckas, inte alltid, men ofta fördriva alla dagar.
Egentligen går allting för fort, men jag låter ingenting ta tid för det blir skönare så.
Då slipper jag tänka lika mycket på allt, ja.. ingenting.
Och jag bryr mig aldrig om imorgon, för imorgon, det är då allting blir nytt men ändå likadant igen.

Jag vill inte se vad du gör, eller tror nu. Jag tror jag slutade bry mig för ett tag sen. Men det var bara för ett par dagar sen.
Tänker jag så, så blir det liksom uppochner. Vare sig jag vill eller inte.
Vissa dagar känner jag mig sjuk, men idag var en ganska underbar dag.
Det är beundransvärt hur öppna och fantastiska många faktiskt är egentligen. Det är sånt jag aldrig visste förut.
Av alla smarta, underbara människor runt omkring mig blir jag liksom en av dom.
Man tänker helt enkelt mer på sånt man borde.
Men vad man än gör livet till, så finns det alltid problem. Nu för tiden behöver jag inte skapa problem själv, det fixar vissa andra åt mig.
Men vad vet jag, det kanske är så det borde vara?

Jag kan inte sluta undra hur mitt liv ser ut om fem/tio år.
Jag kanske inte alls gör det jag själv vill, jag kanske inte fick välja.
Eller så lyckades jag.
Det jag längtar efter mest av allt just nu, måste nog vara att du är borta och någon har tagit din plats.
Jag hoppas att någon annan har den betydelsen för mig, så snart som möjligt... men ändå om ett par år.
Jag vägrar tänka på att det löser sig. För jag tror att jag har kommit till en punkt där jag förstår - att det aldrig blir så.
Hur som helst är jag glad.
Jag är glad att du inte vet något större. Du kanske har en aning, eller så såg du ingenting.
Det spelar inte mig någon roll. För jag är fortfarande glad att jag inte gjorde som dom sa..
Men det ska jag göra, kanske om ett par år..

Hur det än var med mig själv, med dig, med dom, med alla andra, så blir det aldrig så igen.
Och jag är glad att jag ändå kan erkänna att jag faktiskt är glad.