god damn...

Hej!
Nu är klockan snart halv åtta, jag har precis ätit och.. ingenting mer.
Ja, kom nyss hem helt enkelt. Helt sick!
Vårat schema nu är sjukt om något. Man hinner knappt hem förren man står på scenen igen och repar.
Idag gick vi från 8.30-18.00, imorgon 9.15-18.00, fredag 9.00-17.00 och SÖNDAG kan jag inte tiderna men ja, du läste rätt. Jag måste dit på söndag med.
Så ja, rätt självklart att fredag är det enda dagen där det finns möjlighet att festa och ha kul.
Ska bli riktigt kul att festa på fredag hos Therese, skönt att slippa tänka om inte annat.
Och framför allt träffa folk!! Var jätte längesedan jag festade överhuvudtaget, men att bara få komma ut och ha kul tillsammans med dom heeelt underbara!

Igår gick Moa med mig till läkaren, tack än en gång!
Jo, jag fick tagit bort stygnen. (Har jag inte redan berättat det..? anyway, då får du veta igen)
Känner mig redan rastlös nu =/ men vet inte om jag orkar göra något. Är verkligen sjukt trött.
Känns bra att jag är tillbaka i skolan nu, eller rättare sagt musikalen. Känner verkligen att det går framåt för mig nu. Känner mig mycket mycket bättre och äter nästan ingen smärtstillande alls.   :) och snart får jag börja träna igen.
MEN... när ska jag ha tid....? haha det löser sig...

Igår var en jobbig dag. Jag hatar den känslan, men jag kom fram till vad jag ville göra.
Idag känns allting annorlunda. Ska jag fortfarande göra det, eller ska jag låta det vara?
Jag får se...
Fast nej, snart bestämmer inte jag själv. Utan det är tiden, eller hon?
Jag måste helt enkelt. Det kommer absolut vara något av det värsta jag gjort.
Jag vet, eller tror, är ganska säker på att det kommer döda mig denna gången.
Man får aldrig dom svaren som man verkligen behöver, eller måste få.
Det skulle vara ett under.
Tror jag ens på under... ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0